Genus i barn- och ungdomsböcker

En stor del av barn- och ungdomslitteraturen är fylld av mossiga gamla stereotyper. Inte bara gamla sagor med passiva prinsessor och aktiva hjältar känns ibland gammalmodiga och svåra att förklara för barnen, utan även en stor del av relativt ny barn- och ungdomslitteratur är fylld av stereotyper. En stor del av alla huvudroller vi älskar och minns är manliga figurer, flickor och kvinnor har ofta bara biroller eller förblir passiva i böckerna. På senare tid har många reagerat över detta och flera olika initiativ har tagits för att bredda litteraturen.

Skriva om litteratur?

Inte bara bristen på kvinnliga figurer och hjältar har blivit uppmärksammad. Författarna Sören och Anders bakom Bert gör om böckerna efter att de kommit fram till att böckerna idag uppfattas som otidsenliga. Författarna skriver att de som pappor till sammanlagt sex döttrar inte accepterar ett samhälle som inte är jämställt. Bert och hans vänners beteende är väldigt sexistiskt och i och med att böckerna skrivs om, vill författarna visa att sådant beteende inte är okej. Samtidigt vill de låta Bert vara Bert, en vanlig kille som inte alltid gör och tänker ”rätt”. Men är det rätt att ändra i böcker bara för att de inte passar dagens samhälle?

Förlag satsar på fler perspektiv

Ifall man ska ändra i litteratur eller inte är en omdebatterad fråga. Kanske man kan se litteratur med unkna värderingar som en inkörsport till samtal? Vad som skrevs igår går inte alltid att ändas på och gamla sagor är en del av vårt kulturarv. Men man kan ändra på det som skrivs idag. Till exempel satsar förlaget OLIKA på att ge ut högkvalitativa barnböcker med genusperspektiv. I deras böcker försöker man gestalta barn och vuxna som inte alltid rör sig inom normen. En sak är säker och det är att barn lär genom att läsa, det breddar deras världsbild. Men då måste litteraturen inte alltid berätta samma historia, om och om igen.

 
 
 
 
 
 
 

Copyright © 2017 Bruhnforlag – En sajt om framgångsrika barn- och ungdomsberättelser