Det finns enormt många barnböcker att välja på. När dina barn är små är det du själv som väljer böckerna men när barnen blir äldre kommer det finnas vissa önskemål. Kanske har de en favoritbok som de vill att du ska läsa om och om igen. Det finns alltid vissa teman som återkommer i barnböcker, såsom vänskap, kärlek, nya syskon och magi. Årets barnböcker behandlar de flesta av dessa teman och ännu flera. Det kommer att publiceras flera böcker skrivna på nya svenskars modersmål och även flera faktaböcker för mindre barn.

Trilogi skriven av Mats Strandberg

Mats Strandberg, känd för att ha skrivit böckerna Cirkeln, Eld och Nyckeln tillsammans med Sara Bergmark Elfgren, skriver en trilogi av böcker för barn. De förra böckerna han skrev riktar sig mest till ungdomar men de nuvarande är för barn. Den första delen i den nya trilogin är Monstret i natten, som gavs ut i april 2016. Boken är skapad i samarbete med illustratören Sofia Falkenhem och handlar om monster och människor. Det handlar även om rädslan för det okända och om att inte passa in. Del 2 som heter Monstret på cirkusen gavs ut i september 2016 och den tredje delen kommer att ges ut i januari 2017.

Viktigt att läsa för barn

Att läsa böcker för barn kan skapa ett intresse för litteratur hos barnet. Det är även viktigt för barnets språkutveckling. Speciellt viktigt är det för barn i tvåspråkiga familjer att få höra godnattsagor på båda språken. Om man läser sagor för barn kan det göra så att barnet förstår budskap lättare. En saga har oftast en sensmoral, en pekpinne, som man ska lära sig något av. Sagor kan få barnet att se verkligheten med andra ögon. Själva stunden när man läser för barnet kan vara den stunden på dagen som är helt avslappnad och ett bra sätt att knyta an till barnet och varva ner efter en stressig dag.

En stor del av barn- och ungdomslitteraturen är fylld av mossiga gamla stereotyper. Inte bara gamla sagor med passiva prinsessor och aktiva hjältar känns ibland gammalmodiga och svåra att förklara för barnen, utan även en stor del av relativt ny barn- och ungdomslitteratur är fylld av stereotyper. En stor del av alla huvudroller vi älskar och minns är manliga figurer, flickor och kvinnor har ofta bara biroller eller förblir passiva i böckerna. På senare tid har många reagerat över detta och flera olika initiativ har tagits för att bredda litteraturen.

Skriva om litteratur?

Inte bara bristen på kvinnliga figurer och hjältar har blivit uppmärksammad. Författarna Sören och Anders bakom Bert gör om böckerna efter att de kommit fram till att böckerna idag uppfattas som otidsenliga. Författarna skriver att de som pappor till sammanlagt sex döttrar inte accepterar ett samhälle som inte är jämställt. Bert och hans vänners beteende är väldigt sexistiskt och i och med att böckerna skrivs om, vill författarna visa att sådant beteende inte är okej. Samtidigt vill de låta Bert vara Bert, en vanlig kille som inte alltid gör och tänker ”rätt”. Men är det rätt att ändra i böcker bara för att de inte passar dagens samhälle?

Förlag satsar på fler perspektiv

Ifall man ska ändra i litteratur eller inte är en omdebatterad fråga. Kanske man kan se litteratur med unkna värderingar som en inkörsport till samtal? Vad som skrevs igår går inte alltid att ändas på och gamla sagor är en del av vårt kulturarv. Men man kan ändra på det som skrivs idag. Till exempel satsar förlaget OLIKA på att ge ut högkvalitativa barnböcker med genusperspektiv. I deras böcker försöker man gestalta barn och vuxna som inte alltid rör sig inom normen. En sak är säker och det är att barn lär genom att läsa, det breddar deras världsbild. Men då måste litteraturen inte alltid berätta samma historia, om och om igen.

Vem har kunnat undgå att höra om Succésagan som är Twilight? Med en enorm fanbas har de älskade böckerna också utvecklats till film, vilket i sin tur har resulterat i stora mängder kläder och tillbehör printade med bilder på skådespelarna. Twilight har också varit en av de bidragande anledningarna till att en, en gång väldigt populär, genre nu har kommit tillbaka. Jag pratar självklart om Vampyrgenren, och bokhandeln översvämmas nu med böcker om onda och goda vampyrer. Allt för att Edward och Bella blev förälskade, och allt för att vi läsare förälskade oss i dem.

Serien där uppföljaren inte sviker

Twilight är en bokserie uppdelad i fyra delar. Andra delen i serien går under namnet New Moon, och fortsätter följa den kärlekshistoria mellan Edward Cullen och Bella Swan som vi blev introducerade till i bok ett. Boken inleds med ett födelsedagsfirande för Bella, som egentligen motsätter sig allt vad födelsedagar heter sedan hon fått veta att Edward inte åldras. Kalaset slutar i katastrof då Bella skär sig på ett kuvert och Edwards ”bror”, som inte helt lärt sig att hantera sin blodlust, gör ett utfall. Edward beslutar sig för att lämna Bella bakom sig, för hennes säkerhet, och tar sin familj med sig. En stor del av boken ägnas åt Bellas sorg över sin kärleks försvinnande, men också vänskapen mellan henne och Jacob, en kille hon känt sedan barnsben. Hon inser att riskfyllda upplevelser får henne att hallucinera fram Edward och en utav dessa upplevelser får i slutändan konsekvenser även för Edward. Om du mot förmodan inte läst böckerna, och älskar allt som har med vampyrer och tonårskärlek att göra, då är detta utan tvekan en serie som kommer få dig att sucka, gråta, skratta och fyllas av så mycket kärlek att du inte trodde det var möjligt.

Godnattsagor har alltid funnits. Den tid när böcker inte var vanligt i hemmet berättades de från mun till mun och sagorna gick i arv på det viset. En godnattsaga är en bra avslutning på dagen. Det kan vara ett sätt att knyta an till barnet, att varva ned efter en stressig dag och även ett sätt att få barnet att bearbeta något som hänt under dagen. Man kan låta barnet själv vara huvudpersonen i sagan och återberätta ett minne ni har tillsammans. Använd fantasin eller läs en bok. Låt gärna barnet själv vara med att bestämma men följ förslagsvis en viss struktur där det finns en huvudperson, ett hinder, en lösning och en avslutning.

Prova er fram bland sagor

Det finns en uppsjö av gamla klassiska sagor ni kan läsa och ni behöver inte alltid läsa dem exakt som i boken. Om ni till exempel läser om Askungen som får städa åt sin styvmor hela dagen kan ni dra paralleller med den städning som måste skötas i hemmet. Det här kan få barnet att se verkligheten med andra ögon. Nyare barnböcker som behandlar till exempel mobbning i skolan hjälper barnet att förstå hur man ska behandla andra barn. Genom sagor kan man få barnet att själv tänka ut lösningar utan pekpinnar. Gör det inte mer komplicerat än vad det är och ni behöver inte alltid tänka pedagogiskt. Det viktigaste är närheten och att ni tar er lite tid. Om ni inte brukar läsa godnattsagor kan ni låna hem några barnböcker och prova er fram. Barnet kommer själv att finna sin favorit som hen kanske vill höra gång efter gång. Kanske kommer barnet själv att ändra berättelsen i boken? Några gamla klassiska sagor som ni kan läsa är till exempel: Den fula ankungen, Törnrosa, Kejsarens nya kläder, Prinsessan på ärten. Nyare sagor är bland annat böckerna om Totte, Nicke Nyfiken och Alfons.

Gör sagan till en rutin

Att läsa godnattsagor kan få barnet att senare börja intressera sig för litteratur. Dessutom är det utvecklande för språket. I flerspråkiga familjer är det viktigt att var och en använder sitt eget modersmål. Om boken är på svenska men ditt språk är ett annat kan du improvisera och berätta med utgångspunkt från bilderna. Variera gärna tonfall och hastighet i språket för att göra det intressant. Kan barnet på egen hand lyssna på sagorna på exempelvis surfplattan? Här går åsikterna isär. Det är bättre än ingen saga alls men närheten till föräldern försvinner och den är viktig. Just den där godnattstunden bör vara lite speciell och en surfplatta kan inte ersätta den kontakten. Om det känns svårt att ta sig den tid sagorna kräver är det bra att schemalägga det och göra det till en rutin. Det behöver inte ta många minuter och den tiden är otroligt viktig för barnets framtida utveckling.

Genren ungdomsböcker är populär både bland författare och läsare. De mest framgångsrika böckerna som riktar sig till tonåringar säljer i miljoner exemplar varje år och många av dem omvandlas också till succéartade filmer. Divergent är en av de mest framgångsrika i genren och berättelsen finns både i bok- och filmform. Det var ursprungligen en historia som skrevs av författaren Veronica Roth och den förlängdes till tre olika böcker. Därutöver finns det en fjärde bok som samlar olika noveller från serien och använder sig av samma miljö och karaktärer som de tre föregående böckerna.

Den första boken heter Divergent och har gett namn åt hela serien. Den skrevs 2011 och publicerades hos det amerikanska förlaget HarperCollins. Här sätter Roth tonen för hela bokserien som präglas av en dyster och dystopisk framtid. Historien äger rum i Chicago i en avlägsen framtid där det vanliga samhället har kollapsat och ersatts av en nästintill anarkistisk världsordning. Människorna som överlevde apokalypsen delas in i fem olika grupper, som är kategoriserade efter deras personlighetsdrag. Det innebär att några av dem hamnar bland de osjälviska, några bland de orädda, och så vidare. Utifrån det beskriver Roth kampen mellan de olika fraktionerna.

När boken publicerades blev den omedelbart en stor succé och Roth skrev snabbt två uppföljare. Den första heter Insurgent och publicerades 2012 medan den tredje och avslutande delen – förutom den fristående novellsamlingen – heter Allegiant och beskriver upplösningen på serien. Bokserien fick fina recensioner av kritikerna som menade att boken var medryckande och höll ett högt tempo samtidigt som den aldrig slutade vara spännande.

Dessa egenskaper gjorde att böckerna snabbt köptes upp av en filmstudio som gjorde film av dem. Den första filmen släpptes 2014 medan tvåan släpptes året därpå. Inom kort kommer också film nummer tre och fyra att gå upp på biograferna. Filmerna blev stora kassasuccéer då många av bokseriens fans tog sig till biograferna och få blev besvikna på den påkostade produktionen. De flesta menade att filmernas huvudrollsinnehavare – Shailene Woodley och Theo James – lyckades fånga rätt känsla i sina roller. Om du har en favoritskådespelare som du vill ha på bild på väggen kan du ordna det på photowall.se.